femtioar

Det är en förmån att ha vuxna barn. Dom behöver ju hjälp ibland men inte lika mycket.
Var hemma hos min äldsta son idag. Han har pratat om att han behövde en ny damsugare och då tänkte jag att han kan få prova om min lilla elektrolux ergo funkar i hans lilla etta. Så jag packade in damsugaren i bilen i morse och åkte ham till honom efter jobbet idag.
När jag kom hem till honom så stod han och lagade mat och jag bara kan slå mig ner i köket och sitta där och titta på. Det blir liksom en omvänd känsla. Min lille påg lagar mat! Förr var det ju han som satt och kollade på mig när jag lagade mat. Kan bara sjunka ner i soffehörnet och vänta tills han är klar med maten. Det är bara så mysigt!
Han är en riktigt go kille. 25 år och singel......mamma får njuta av honom så länge det inte finns en annan kvinna i hans liv.
Min yngsta son har flytt till annat län så honom kan jag inte njuta av lika mycket. Men det blir desto roligare när vi väl träffas. Han är en känslig kille med ganska mycket skinn på näsan och otroligt social. 22 och singel.....mamma får njuta av honom också till det kommer en annan kvinna och lägger vantarna på honom.

Kan verkligen sakna mina söner ibland. Tänker ofta på hur det var när dom vara små och så gossigt det var. Tänker även på hur jobbigt det varit mellan varven också. Det ska gudarna veta  vad vi har gått igenom. Att vi bara orkat ta oss igenom det. Men det är en lång historia och historia får det  förbli.

Det är bra nu när dom är vuxna för dom kan ju faktiskt hjälpa mig mycket mer nu.
Det är en förmån att ha vuxna barn. Jag gillar det verkligen.
En av de positiva sakerna med att närma sig de 50.
Jag fick min första son när jag var 24 år så jag var ju väldigt ung. Men det har jag igen idag.

Livet är härligt!