Nytt jobb.....igen.

Efter ett år i Ystad blev jag övertalig efter en omorganisation. Ja det var ju inte bara jag som fick gå. Man drog in 15 tjänster. Ny rektor som ska visa resultat. Suck!!!
 
Har sökt jättemånga jobb och varit på flera intervjuer men fy vad de betalar dåligt. Man ska ha högskoleutbildning men inte mer betalt än en elevassistent i gymnasieskolan. Jag blir så besviken så det finns inte på kartan.
 
Förra veckan började jag nytt jobb i Sjöbo. Det jobbet har jag inte sökt ens. Fick det på rekommendationer. Jag kan väl låtsas att jag blivit headhuntad! Ska jobba som flyktingsamordnare i 3 månader. Det är ett vikariat och mannen som har tjänsten är långtidssjukskriven. Får se vad som händer sen.
 
Jobbar tillsammans med en tjej som är lika galen i huvudet som jag själv kan vara. Härligt!
 
Det är ganska skönt med en paus från skolans värld.
 
I vilket fall som helst är det skönt att vara igång igen! 
 
Jag vet att Sven kommer att sakna att maten står på bordet när han kommer hem. Han har haft det jäkligt bra i två månader nu. Dax att ändra på det. Måste erkänna att jag tycker det är skönt att slippa städa, tvätta, rasta hundar, pyssla och hitta på något att ha till middag varje kväll. Nu är det som vanligt igen och vi får hjälpas åt.
 
Denna första lediga helg har vi haft härliga Thea hos oss. Svens barnbarn. Thea och jag läste sagor i fradagskväll så vi slockande i sängen båda två. I gårkväll hade vi besök av Martin och Minna som vi bjöd på middag.. Det blev porterstek. Vi har fått en gjutjärnsgryta av dem och som tack har jag lovat att bjuda på middag. Bra deal tycker jag. Vi hade en trevlig kväll och maten uppskattades mycket.
Så här såg menyn ut:
 
Förrätt: Sillamacka
Varmrätt: Porterstek med kokt potatis, sås och pressgurka.
Efterrätt: Kaffe och hembakad kaka.
 
Sven och jag trivs så bra tillsammans och jag älskar honom mer och mer hela tiden. Det känns så härligt tycker jag. Vi har ett bra liv tillsammans och det bästa av allt är att han gillar mina barn med! Eller det bästa är nog att jag känner mig älskad och som den bästa kvinnan som finns i Svens liv! Jag är lycklig!
 
Hoppas vi blir riktigt gamla tillsammans.
 
Nä nu känns det som om jag blir sentimental. 
 
Lev väl och gör som havet, våga!
 
Kramiz

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0