femtioar

Veckorna ramlar på i en rasande fart.

I går ringde jag Kerstin, min vännina,  och frågade om hon ville underhålla mig. Då berättade hon att hon blivit opererad för blindtarmen! VA!!!??? Varför har du inte berättat detta? "Jag behöver väl inte berätta allt tråkigt som händer mig" svarade hon! Du måste hålla mig informerad om vad som händer dig!

- Jag förstår inte varför jag är sjuk så ofta nu för tiden.
- Det är väl inte så konstigt.
- Jasså, vadå då?
- Ja, du är ju inne i reperationsåldern.
- Va? Reperationsåldern? Vad menar du?
- Jamen du är ju mellan 50-60 år nu. Det är den åldern då alla krämporna kommer fram! Du ska se när du fyllt 60 är du frisk som en nötkärna igen!
- Hmm...... ja det stämmer nog. Hmmm......reperationsåldern.....hmmm.....det har jag aldrig hört förr. Men det ligger något i det.

Jag åkte i alla fall hem till min kära vännina och lyckades få henne med ut i skåneland på en biltur. Vädret var ju fantastiskt. Upp på Rommelåsen och kikade på den fantastiska utsikten. Hem och slände av hundarna och iväg igen. Ner till Sövde och sen vidare tillbaka till Kerstin igen. Där bjöd hon på en jättegod laxmacka och underbart te. Vi hade en mysig dag och Kerstin tyckte det var bra att jag lyckades få bort henne från alla måsten som hon hade ställt upp. Allt sånt är ju kvar när hon kommer hem igen.

Idag får jag som vanligt se vad dagen har i sitt sköte. Det är ju söndag och jag hör att Donne just satt på tv´n igen. Kan det vara Vasalopp? :o(

Lev väl - carpe diem.

Kramiz!